Nackdelar med att vara singel

1. Man måste klia sig själv på ryggen. Tips: skohorn! 

2. Man har ingen som värmer upp sängen när man kryper ner med sina kalla fötter. ❄️⛄️

3. Ingen lyssnar när man vill berätta om allt som har hänt på jobbet.😫

4. Det är DYRT att vara singel. Om man är två som delar på alla utgifter blir det en jäkla skillnad.🏦💰

5. Man har ingen att dela vinflaskan med. Förresten - det är ju en fördel!🤣🍾🥂🍷

6. Man kan inte munhuggas med sig själv.🤐

7. Sex med sig själv är väl sådär...👎🏻

8. Ingen tar över när man inte orkar städa allt själv.🧹

9. Det är jättetråkigt att laga mat och äta den ensam. 🌮🥙🍛🍔👨🏼‍🍳

10. Man blir aldrig bjuden på parmiddagar. Eller...är det också en fördel? 😁

11. Att sitta helt ensam på julafton för att barnen är hos den andra föräldern. 🎅🏻🎄

12. Det är bara ens barn som säger "jag älskar dig". ♥️

13. Det är trist och svårt att renovera ensam. 🔨

14. Det är sorgligt men lite roligt att ropa "älskling, jag är hemma" till skyltdockan. 🥰

15. Det är lätt gjort att börja tröstäta när man känner sig ensam, stor risk för övervikt och ohälsa. 🐖

16. Ingen skulle sakna en om man plötslig gick och dog - förrän kollegorna på jobbet undrar var man är, eller att man ligger och sprider en otäck odör. 🤢🤮

Fördelar med att vara singel

Det klart att jag vill hitta Mr Right. Helst ska han vara lång och snygg, rolig och klok, öm och varm, generös och lyhörd, musikalisk och händig, ja, listan kan göras lång. Men för att trösta mig själv tänkte jag skriva ner några fördelar med att vara singel.

1. Jag behöver inte raka ben och andra kroppsdelar varje dag.

2. Jag kan kissa med öppen toadörr.

3. Jag kan äta upp hela glassburken själv.

4. Jag behöver inte oroa mig för min morgonandedräkt.

5. Jag kan sitta och slösurfa hur länge jag vill.

6. Jag skiter i om min behå inte matchar trosorna. (Nej, förresten, det går bara inte.)

7. Jag kan lyssna på vilken musik jag vill.

8. Jag har hela sängen för mig själv.

9. Jag kan laga min favoriträtt hur ofta jag vill.

10. Jag kan sitta och storgråta till dramaserier om jag har lust.

11. Jag behöver inte oroa mig för att komma hem sent på natten.

12. Jag städar bara efter mig själv och tvättar min egen tvätt.

13. Jag får bestämma hur det ska se ut i min bostad.

14. Jag kan köpa skor för mina sista pengar om jag har lust.

15. Jag kan bli kär i smyg utan dåligt samvete.

16. Jag behöver inte förklara mig eller försvara mig.

17. Jag kan dansa och sjunga fult när jag vill.

18. Jag kan äta ostbågar istället för middag om jag känner för det.

19. Jag kan peta mig i näsan eller fisa utan att bry mig.

20. Jag kan ha manliga vänner utan att nån blir svartsjuk.


...men egentligen är det bra mycket roligare att vara två.

Mitt livs största kärlek: Musiken

Att gifta sig och skaffa barn är en stor lycka och för många, meningen med livet.
Jag har dock en livslång kärlek som aldrig har gjort mig besviken. Musiken.
Min mamma sjöng stämsång med mig så länge jag kan minnas och jag vet att min pappa sjöng bas i en kör, han spelade gitarr också. Kanske var det därför som jag skulle syssla med musik hela livet. Musikskolan på lågstadiet var populär, jag fick börja med blockflöjt (stackars mamma! ) och därefter mandolin. Sedan var det dags för piano. Jag spelade i två år, men sen ringde min pianolärare upp min mamma och berättade att det inte var någon idé att fortsätta. Läraren hade vänt noterna upp och ner medan jag spelade och jag märkte ingenting. Så på grund av att jag var duktig på gehör, fick jag lov att sluta. Som trettonåring började jag plinka på gitarren som jag fått ärva av mamma och jag sjöng så gott jag kunde. Vid sexton-sjutton års ålder började jag lira i band, en kompis kille lärde mig det jag behövde kunna. Det lät för jävligt men roligt var det. Jag spelade gitarr, bas, trummor och piano med stor inlevelse men kanske inte så stor talang. 1985 började jag sjunga i körer och vokalgrupper och det höll jag på med i nästan trettio år. Massor av spännande projekt och framträdanden samt några inspelningar. Jag har sjungit för två statsministrar också, minsann! Ett tag fick jag vara musiklärare i skolan där jag arbetar, det var också kul. Nu leder jag en studiecirkel i musik också.
Banden har varit många och väldigt olika. Hårdrock, punk, pop, folkmusik, country och nu bluegrass, där jag har fastnat - inte för att bluegrass är bäst, utan för att jag gillar att spela musik som jag blir glad av. Hemma lirar jag mer visor och melankoliska blueslåtar eller country förstås.
Musiken har varit min räddning när jag mått dåligt och min största glädje och inspiration när jag mår bra. Mina allra roligaste vänner har jag mött genom musiken och även några pojkvänner har jag mött genom mitt musikintresse ska jag erkänna. Nästan alla faktiskt.

Är du det minsta musikalisk, så börja sjunga i en kör eller spela tillsammans med andra. Det är rena mirakelmedlet mot deppighet, ensamhet och tristess. Du blir lycklig av musik!
Mitt hem kryllar av instrument och många av dem kan jag inte ens spela på, men jösses, så roligt man kan ha när man sitter och skapar musik istället för att glo på TV hela kvällarna.


Här är en bild på mitt nuvarande band: Blue Billy Boys.

Vad är viktigast i ett förhållande?

Varför skriver jag det här? 
Jo, jag funderar ofta på varför vissa par verkar så trygga och lyckliga i sina relationer. Vad beror det på? Är de bara ämnade för varandra eller kan det vara så att de arbetar hårt för att det ska fungera? Det är intressant att iaktta par på avstånd och analysera deras kroppsspråk och lyssna till hur de talar med varandra. 
Vad tycker JAG är viktigt som den kvinna jag är idag med mina erfarenheter efter två äktenskap som båda resulterade i skilsmässa? Vad har jag lärt mig efter alla relationer? Eller rättare sagt, vad försöker jag lära mig? Felsteg gör alla då och då men man lär så länge man lever. Jag gör massor av fel och jag är också min största kritiker men jag vill inget hellre än att vara lycklig. Jag tror fortfarande att jag kan hitta min själsfrände någonstans. 

* ATT ÄLSKA SIG SJÄLV: 
Tycker du inte om dig själv, är risken stor att ingen annan gör det heller. Kritiserar du dig själv ofta, kommer din hjärna att tro att det är sant och andra också. 
"Usch, vad tjock/dum/ful  jag är" o.s.v. Sluta med det. Var snäll mot dig själv och tänk på dig själv och din kropp som din bästa vän! Självkänsla är mycket attraktivt och dålig självkänsla har förstås motsatt effekt. 
Klä dig så att du känner dig bekväm men snygg. Sträck på dig! Ta plats och glöm inte att le! Var tacksam mot din kropp vars hjärta slår oavbrutet för din skull. 

* KONTAKT:
Fysisk kontakt är ju jätteviktigt men om ni inte kan ses på ett tag så funkar sms/telefonsamtal eller små gömda lappar i partnerns ficka! Att inte höras av alls över lång tid gör att glöden svalnar, åtminstone för mig. Är ni tillsammans på en fest, ge varandra en blick då och då, visa att du ser din partner. En lätt beröring eller ett leende när man passerar varandra betyder mycket. 

*TRYGGHET & TILLIT:
Kommer du att finnas där för mig om jag blir sjuk/ deppig/tjock? Visar du mig vägen om jag går lite fel? Är jag OK trots mina fel och brister? Litar du på mig och mitt omdöme? Är du ärlig och pålitlig? Sköter du din ekonomi?Kan du hantera alkohol? Kan du ta ansvar för barn/djur? Växter? Har du kontakt med dina föräldrar? Bryr du dig om dina vänner? Älskar du mig på djupet? 

* KOMMUNIKATION:
 Vågar du prata om allt? Även det allra svåraste? Vågar du berätta hur du känner? Vågar du gråta? Säg vad du känner - din partner är ingen tankeläsare! Prata med varandra, om och om igen. Men behåll en positiv attityd, gnäll och ältande är ingen bra kommunikation. 

* GEMENSAMMA DRÖMMAR  & MÅL:
 Vad vill vi? Har vi en framtid ihop? Han vill bestiga berg, hon vill köpa sommarstuga. Diskutera! Bli inte en kameleont som bara anpassar sig efter sin partner. (Det är också en fördel att ha lite egna vänner - man behöver inte göra allt tillsammans.) Gör en "bucket-list" tillsammans. Detta vill vi göra innan vi dör. Man brukar höra kloka människor som säger att de ångrar bara det som de INTE gjorde i livet - inte det som de gjorde. 

* SKRATT & BUS:
 Jätteviktigt! Att inte fastna i "Netflix-träsket". Våga vara crazy! Ha roligt! 
Lägg knäckebröd i hans/hennes skor eller nåt annat galet, ja, ni fattar. Om ni har samma humor visar sig snart. Skäms din partner för dig om du busar offentligt eller vice versa? Släpp hämningarna och var dig själv. Hitta på överraskningar, uppvakta varandra med tokiga saker som får er att skratta. Träna ihop, promenera i skogen, paddla kanot, cykla med en spännande picknick-korg med en flaska skumpa! Ta knasiga bilder som ni kan skratta åt! Klä ut er, sjung karaoke eller vad som helst som man blir glad av. 

* ATT BLI SEDD OCH HÖRD:
 Ser du om jag har klätt upp mig för din skull? Orkar du lyssna om jag berättar om min tuffa arbetsdag? Och kom i håg - komplimanger kan man inte få för många av! Detta gäller både kvinnor och män. Säg "vad bra gjort, eller "det var modigt av dig"så kommer din partner att växa. Tycker du att din partner är lysande just idag - säg det! Det finns alltid något positivt att säga. Eller om du har en riktigt dålig dag, be om att få en bamsekram och berätta att du inte orkar så mycket mer än att ligga tätt ihop i soffan men att du gärna vill vara med din partner ändå. Ni kanske kan ha varsin dag där en av er får vara lat och slippa matlagning och disk, sen byter ni nästa dag. Det är fantastiskt att få bli bortskämd en hel dag. 

* ATT HANTERA KONFLIKTER PÅ ETT KREATIVT SÄTT:
 Hitta lösningar istället för att fly. Om det inte går att prata klart, så ta en paus en stund eller till nästa dag och fortsätt sedan diskussionen. Gör inte slut utan att sova på saken, det skadar förhållandet att göra slut och ångra sig, bli tillsammans och göra slut igen. Och nej, det är inte bara tonåringar som gör så! Det är okej att vara arg och ledsen men det är inte okej att tiga om det. Prata! Har ni haft flera gräl som slutat med att ni har lämnat relationen, så kanske det är ett bra beslut att bryta upp helt. Det kanske bara var en dålig matchning, ni passar helt enkelt inte ihop. Var sann mot dig själv och din partner. 

* ATT HA EN POSITIV ATTITYD:
 Älta inte för mycket, vältra dig inte i självömkan om det ändå inte leder någon vart. Motverka tristess och likgiltighet. Sluta att klaga. Vem vill du vara? En surkart eller en glädjespridare? Om din partner fastnar i sitt klagande och ältande, försök att skoja bort det eller byt samtalsämne. Man behöver inte leka pajas, men man kan faktiskt lura hjärnan att tro att man är lycklig när man skrattar - och tillslut så är man lycklig på riktigt. Var tacksam. Fokusera på det du vill ha - inte det du INTE vill ha. 

* SEX/INTIMITET:
Var nyfiken, utforska din partner, använd fantasin, släpp hämningar! Se varandra i ögonen. Ha sex ofta, det är bra för både kropp och själ. Beröring är A och O. Massage är toppen i varje förhållande. Tänk på att för mycket alkohol förstör sexlusten. Då är det bättre att vänta till morgonen efter. Lagom är bra. Var lekfulla i sängen, det finns oändligt mycket sexleksaker om man vill och vågar! 

*  ATT VARA DELAKTIG I VARANDRAS FAMILJ/SLÄKTINGAR:
Du kanske inte gillar dem, men försök att stå ut för din partners skull, åtminstone ibland. Ta reda på hur relationen mellan din partner och hans/hennes föräldrar är. Saknas något? Kan de prata med varandra?  Samma sak kan gälla varandras vänner. Ibland får man "offra sig" och träffa folk som man normalt inte skulle välja att umgås med. 

* ATT BÅDA JOBBAR PÅ RELATIONEN:
 I början är allt underbart och ni ser bara varandras goda sidor. Men efter ett tag börjar man söka bekräftelse, kanske fick man inte nog av det när man var liten. Om det bara är den ena som tar initiativ till att dejta, och bara den ena tar upp känsliga ämnen, då blir det ensamt och jobbigt för initiativtagaren. Ni är ju två. Det är oftast samma person som även säger "Jag älskar dig" först. Man vill inte känna att man jagar sin partner. Båda två har ansvar för relationen. Mår du dåligt psykiskt? Berätta för din partner och sök sedan hjälp. Dölj inget som du är rädd för, dela med dig istället, hjälp varandra. 

* SÄG "JAG ÄLSKAR DIG" då och då, men se till att du menar det också. Inte i varje konversation och inte för ofta på sociala medier, och inte som avslut på ett telefonsamtal om det inte känns rätt. Det måste vara äkta. Vissa har svårt att säga de tre magiska orden, då kan man hitta ett annat sätt att tala om hur viktig din partner är för dig. 

* VAR GENERÖS MED BERÖM:
Blommor och presenter/resor betyder inte alls lika mycket som att få höra att jag är den du vill se vid din sida, bli gammal med och dela ditt liv med. Ge din partner god självkänsla! Det sker mirakel när man får höra att man är fantastisk. Prova! 

* UPPMÄRKSAMMA SPECIELLA DAGAR FÖR HENNES/HANS SKULL:
 Om du inte bryr dig ett skvatt om Alla Hjärtans dag eller födelsedagar, ge henne/honom åtminstone en kyss eller skåla med henne/honom.  Det behövs inga juveler eller andra dyra gåvor. Ta reda på vad din partner vill ha. Kanske ingen av er vill fira högtidsdagar eller jubileum, då bestämmer ni det tillsammans. 



Vad tror DU är den vanligaste orsaken till att folk skiljer sig? Tror du att det beror på otrohet eller bråk om pengar/barnuppfostran? 
Jag tror att det är bristen på engagemang som är boven. Likgiltigheten. Eller att vi tar varandra för givet. Det ska vi akta oss för. Och tro inte på allt du tänker! 

Var lycklig - livet är kort! 

/Ingela